Noggrann tolkning av stålsorter är avgörande för att säkerställa materialöverensstämmelse och projektsäkerhet vid design, upphandling och konstruktion av konstruktionsstål. Även om stålsorteringssystemen i båda länderna delar kopplingar, uppvisar de också tydliga skillnader. En grundlig förståelse av dessa skillnader är avgörande för branschfolk.
Kinesiska stålbeteckningar
Kinesiska stålbeteckningar följer ett grundläggande format med "pinyin-bokstav + kemiskt grundämne + arabisk siffra", där varje tecken representerar specifika materialegenskaper. Nedan följer en uppdelning efter vanliga ståltyper:
1. Kolfiberkonstruktionsstål/låglegerat höghållfast konstruktionsstål (vanligast)
Kärnformat: Q + Sträckgränsvärde + Kvalitetsklasssymbol + Deoxidationsmetodsymbol
• Q: Härledd från den första bokstaven i "sträckgräns" i pinyin (Qu Fu Dian), vilket anger sträckgräns som den primära prestandaindikatorn.
• Numeriskt värde: Anger direkt sträckgränsen (enhet: MPa). Till exempel indikerar Q235 en sträckgräns ≥235 MPa, medan Q345 betecknar ≥345 MPa.
• Kvalitetsklasssymbol: Klassificeras i fem kvaliteter (A, B, C, D, E) motsvarande krav på slagseghet från låg till hög (kvalitet A kräver inget slagseghetstest; kvalitet E kräver -40 °C lågtemperaturslagseghetstest). Till exempel betecknar Q345D låglegerat stål med en sträckgräns på 345 MPa och kvalitet D.
• Symboler för desoxidationsmetod: F (fribehandlat stål), b (halvtätat stål), Z (tätat stål), TZ (specialtätat stål). Tätat stål erbjuder överlägsen kvalitet jämfört med fribehandlat stål. Inom ingenjörspraxis används vanligtvis Z eller TZ (kan utelämnas). Till exempel betecknar Q235AF fribehandlat stål, medan Q235B betecknar halvtätat stål (standard).
2. Högkvalitativt kolkonstruktionsstål
Kärnformat: Tvåsiffrigt nummer + (Mn)
• Tvåsiffrigt tal: Representerar genomsnittlig kolhalt (uttryckt i tiotusendelar), t.ex. 45 stål indikerar kolhalt ≈ 0,45 %, 20 stål indikerar kolhalt ≈ 0,20 %.
• Mn: Indikerar hög manganhalt (>0,7 %). Till exempel betecknar 50Mn ett kolstål med hög manganhalt och 0,50 % kol.
3. Legerat konstruktionsstål
Kärnformat: Tvåsiffrigt nummer + legeringselementsymbol + nummer + (andra legeringselementsymboler + nummer)
• De två första siffrorna: Genomsnittlig kolhalt (per tiotusen), t.ex. "40" i 40Cr representerar kolhalt ≈ 0,40 %.
• Symboler för legeringselement: Vanligtvis Cr (krom), Mn (mangan), Si (kisel), Ni (nickel), Mo (molybden) etc., som representerar primära legeringselement.
• Siffra efter element: Anger legeringselementets genomsnittliga halt (i procent). Halt <1,5 % utelämnar en siffra; 1,5–2,49 % betecknar "2" och så vidare. Till exempel, i 35CrMo följer ingen siffra "Cr" (halt ≈ 1 %) och ingen siffra följer "Mo" (halt ≈ 0,2 %). Detta betecknar ett legerat konstruktionsstål med 0,35 % kol, innehållande krom och molybden.
4. Rostfritt stål/värmebeständigt stål
Kärnformat: Nummer + Legeringselementsymbol + Nummer + (Andra element)
• Inledande tal: Representerar genomsnittlig kolhalt (i tusendelar), t.ex. "2" i 2Cr13 indikerar kolhalt ≈0,2 %, "0" i 0Cr18Ni9 indikerar kolhalt ≤0,08 %.
• Legeringselementsymbol + nummer: Element som Cr (krom) eller Ni (nickel) följt av ett nummer anger genomsnittlig elementhalt (i procent). Till exempel indikerar 1Cr18Ni9 ett austenitiskt rostfritt stål med 0,1 % kol, 18 % krom och 9 % nickel.
5. Kolstål
Kärnformat: T + nummer
• T: Härstammar från den första bokstaven i ”carbon” i pinyin (tan), vilket representerar kolstål.
• Tal: Genomsnittlig kolhalt (uttryckt som procentandel), t.ex. T8 betecknar kolhalt ≈0,8 %, T12 betecknar kolhalt ≈1,2 %.
Amerikanska stålbeteckningar: ASTM/SAE-systemet
Amerikanska stålbeteckningar följer huvudsakligen standarderna ASTM (American Society for Testing and Materials) och SAE (Society of Automotive Engineers). Kärnformatet består av en "numerisk kombination + bokstavssuffix", med betoning på stålkvalitetsklassificering och identifiering av kolhalt.
1. Kolstål och legerat konstruktionsstål (SAE/ASTM Common)
Kärnformat: Fyrsiffrigt nummer + (bokstavsuffix)
• De två första siffrorna: Anger ståltyp och primära legeringselement, och fungerar som "klassificeringskod". Vanliga korrespondenser inkluderar:
◦10XX: Kolstål (inga legeringsämnen), t.ex. 1008, 1045.
◦15XX: Kolstål med hög manganhalt (manganhalt 1,00 %–1,65 %), t.ex. 1524.
◦41XX: Krom-molybdenstål (krom 0,50 %–0,90 %, molybden 0,12 %–0,20 %), t.ex. 4140.
◦43XX: Nickel-krom-molybdenstål (nickel 1,65 %–2,00 %, krom 0,40 %–0,60 %), t.ex. 4340.
◦30XX: Nickel-kromstål (innehållande 2,00–2,50 % Ni, 0,70–1,00 % Cr), t.ex. 3040.
• De två sista siffrorna: Representerar genomsnittlig kolhalt (i tiotusendelar), t.ex. 1045 indikerar kolhalt ≈ 0,45 %, 4140 indikerar kolhalt ≈ 0,40 %.
• Bokstavstillägg: Anger kompletterande materialegenskaper, vanligtvis inklusive:
◦ B: Borhaltigt stål (förbättrar härdbarheten), t.ex. 10B38.
◦ L: Blyhaltigt stål (underlättar bearbetbarheten), t.ex. 12L14.
◦ H: Stål med garanterad härdbarhet, t.ex. 4140H.
2. Rostfritt stål (främst ASTM-standarder)
Kärnformat: Tresiffrigt nummer (+ bokstav)
• Nummer: Representerar ett "sekvensnummer" som motsvarar en fast sammansättning och egenskaper. Det räcker med att memorera; beräkningar är onödiga. Vanliga branschbetyg inkluderar:
◦304: 18–20 % krom, 8–10,5 % nickel, austenitiskt rostfritt stål (vanligast, korrosionsbeständigt).
◦316: Tillsätter 2–3 % molybden till 304, vilket ger överlägsen syra-/alkalibeständighet och prestanda vid höga temperaturer.
◦430: 16–18 % krom, ferritiskt rostfritt stål (nickelfritt, låg kostnad, rostbenäget).
◦410: 11,5–13,5 % krom, martensitiskt rostfritt stål (härdbart, hög hårdhet).
• Bokstavstillägg: Till exempel betecknar ”L” i 304L låg kolhalt (kol ≤0,03 %), vilket minskar interkristallin korrosion under svetsning; ”H” i 304H indikerar hög kolhalt (kol 0,04 %–0,10 %), vilket förbättrar högtemperaturhållfastheten.
Kärnskillnader mellan kinesiska och amerikanska betygsbeteckningar
1. Olika namngivningslogiker
Kinas namngivningsregler tar hänsyn till sträckgräns, kolhalt, legeringselement etc. genom att använda kombinationer av bokstäver, siffror och elementsymboler för att exakt förmedla stålegenskaper, vilket underlättar memorering och förståelse. USA förlitar sig främst på numeriska sekvenser för att beteckna stålkvaliteter och sammansättningar, vilket är koncist men något svårare för icke-specialister att tolka.
2. Detaljer i representationen av legeringselement
Kina tillhandahåller detaljerad representation av legeringselement och specificerar märkningsmetoder baserade på olika haltintervall. Även om USA anger legeringsinnehåll, skiljer sig dess notation för spårelement från Kinas praxis.
3. Skillnader i applikationspreferenser
På grund av varierande branschstandarder och konstruktionspraxis uppvisar Kina och USA tydliga preferenser för specifika stålkvaliteter i vissa tillämpningar. Till exempel använder Kina vanligtvis låglegerade höghållfasta konstruktionsstål som Q345 inom konstruktion av stålkonstruktioner; USA kan välja motsvarande stål baserat på ASTM-standarder.
Publiceringstid: 27 oktober 2025
