Stålrörsdimensioner

StålrörDe klassificeras efter tvärsnittsform i cirkulära, fyrkantiga, rektangulära och specialformade rör; efter material i kolfiberrör, låglegerade konstruktionsstålrör, legerade stålrör och kompositrör; och efter tillämpning i rör för transport av rörledningar, tekniska konstruktioner, termisk utrustning, petrokemisk industri, maskintillverkning, geologisk borrning och högtrycksutrustning. Efter produktionsprocess delas de in i sömlösa stålrör och svetsade stålrör. Sömlösa stålrör kategoriseras vidare i varmvalsade och kallvalsade (dragna) typer, medan svetsade stålrör delas in i raksvetsade rör och spiralsvetsade rör.

 

Det finns flera metoder för att representera rördimensionsparametrar. Nedan följer förklaringar till vanliga rördimensioner: NPS, DN, OD och Schedule.

(1) NPS (nominell rörstorlek)

NPS är den nordamerikanska standarden för hög-/lågtrycks- och hög-/lågtemperaturrör. Det är ett dimensionslöst tal som används för att beteckna rörstorlek. Ett tal efter NPS anger en standardrörstorlek.

NPS är baserat på det tidigare IPS-systemet (Iron Pipe Size). IPS-systemet etablerades för att differentiera rörstorlekar, där dimensioner uttryckta i tum representerar den ungefärliga innerdiametern. Till exempel indikerar ett IPS 6-tumsrör en innerdiameter nära 6 tum. Användare började referera till rör som 2-tums, 4-tums eller 6-tums rör.

 

(2) Nominell diameter DN (Nominell diameter)

Nominell diameter DN: En alternativ representation för nominell diameter (borrning). Används i rörsystem som en bokstavs- och sifferkombination, bestående av bokstäverna DN följt av ett dimensionslöst heltal. Det bör noteras att DN:s nominella borrning är ett bekvämt avrundat heltal för referensändamål, som endast har ett löst samband med faktiska tillverkningsdimensioner. Siffran efter DN dimensioneras vanligtvis i millimeter (mm). I kinesiska standarder betecknas rördiametrar ofta som DNXX, såsom DN50.

Rördiametrar omfattar ytterdiameter (OD), innerdiameter (ID) och nominell diameter (DN/NPS). Den nominella diametern (DN/NPS) motsvarar inte rörets faktiska ytter- eller innerdiameter. Vid tillverkning och installation måste motsvarande ytterdiameter och väggtjocklek bestämmas enligt standardspecifikationer för att beräkna rörets innerdiameter.

 

(3) Ytterdiameter (OD)

Ytterdiameter (OD): Symbolen för ytterdiameter är Φ, och den kan betecknas som OD. Globalt sett kategoriseras stålrör som används för vätsketransport ofta i två serier med ytterdiameter: Serie A (större ytterdiametrar, imperial) och Serie B (mindre ytterdiametrar, metriska).

Det finns ett flertal serier för ytterdiametern på stålrör globalt, såsom ISO (International Organization for Standardization), JIS (Japan), DIN (Tyskland) och BS (Storbritannien).

 

(4) Schema för rörväggtjocklek

I mars 1927 genomförde American Standards Committee en industriell undersökning och införde mindre steg mellan två primära rörväggtjockleksgrader. Detta system använder SCH för att beteckna rörens nominella tjocklek.

 

 EHONG STÅL -- stålrörsdimensioner